Hoppsan!

Vad hände? Jag la mig på soffan strax före 8.30 i morse och tänkte kolla lite på TV innan jag satte igång med dagens projekt: ATT BROTTAS MED TAPETERNA…Kl. 12.20 slog jag upp mina ögon och undrade vart den förmiddan tog vägen. Jag har sovit bort fyra timmar, fast det var nog välbehövlig vila, kändes det som, så jag ser det inte som bortkastad tid. Jag får ta tag i projektet efter lunch istället, och jag har ju hela helgen på mig oxå, så jag känner ingen panik. Hmm, ett år äldre, ett år klokare…eller…?

Det tar på krafterna med födelsedag när man blir så gammal som jag

Nu ska jag äta snabbmat a la GI: Keso blandat med hallon, två ägg, en avokado och lite rökt skinka. Vi hann liksom inte med matlagningen igår, så då finns det inga rester idag att äta heller. Emil stackarn sa igår kväll när han hade borstat tänderna och var på väg att gå och lägga sig ”Men, vi har inte ätit någon kvällsmat! Vad blir det för kvällsmat?”, då var klockan 20.30 och då slog det oss att pojkstackarn var väl hungrig, han som inte äter smörgåstårta. Vi andra hade ju slafsat i oss det och var ganska mätt ändå, så det fick bli mackor för honom istället…hemska föräldrar…

Tack o hej!

Idag…

…har jag semester, imorgon är jag permitterad och på måndag är jag också permitterad (kanske, om jag inte måste jobba, då är jag permitterad onsdag istället) Så, jag har med andra ord lite långledigt nu . Och när man är ”ledig” brukar man jobba mer än nånsin (ibland iaf), och idag har jag en ”att-göra-lista” som ser ut ungefär så här:

• Röja undan på golv så jag kommer fram med dammsugaren + snygga till lite på bord mm
• Plocka undan rentvätt
• Dammsuga
• Skura golv
• Städa toaletten
• Rensa kökssoffan (varför hamnar alltid allting där…)
• Snygga till på köksbänkarna (…och det som inte får plats på kökssoffan hamnar på bänkarna)
• Rensa skafferiet (tror fan det ligger nåt dött därinne…men ingen fara, jag har borstat av dom här konstiga gröna ludna prickarna på fikabrödet )
• Göra smörgåstårta
• Kanske sno ihop några kakor

Ja, det är väl ungefär vad jag tänkte hinna med idag…då det är ”min” dag, jag blir nämligen ett år äldre idag…så grattis till mig då…eller man kanske ska beklaga…har liksom kommit förbi den här åldern då man tyckte det var kul att bli ett år äldre, då man gick och längtade till att få bli ett år äldre…nu försöker man ignorera att man fyller, men det hjälper inte, klockan stannar inte för det…

Jamen, ska jag hinna med mitt arbete idag så är det bäst att jag sliter fingrarna från tangentbordet och sätter fart! Jag har drogat mig med kaffe nu på morgonen så nu sprudlar energin i kroppen (jag måste nog forska i det här med kaffe och dess effekter…så märkligt…det blir en annan dags projekt).

KRAM till er alla!

                                

Jobbig mamma?

Det kan vara ganska kul ibland och titta på vilka sökord folk har använts sig av för att ramla in på min blogg. Igår var det någon stackare som hade sökt på…

”vad ska man när en mamma nästan tar live”

Det är ju inte en helt komplett mening, men jag gissar på att personen desperat försöker få hjälp med hur man gör med en mamma som nästan tar livet av en…Tyvärr, jag kan inte hjälpa dig, har inte det problemet…Om mina barn har det problemet vet jag inte, men ska man försöka tyda Mimmis blickar och kroppsspråk och mutter så skulle man kunna tro det ibland…huh, det kanske är hon som har sökt på det… :/

Bildbevis

Jag har ju lovat lite bilder från rusten av Emils rum, och här kommer det en hel bildkavalkad…

Först ut med allt…och man måste mäta noga när man ska rusta, tycker Emil som går omkring med tumstocken i högsta hugg…

Och här har vi dom då…dom stirrande små hundvalparna, som finns överallt. Vilket håll man än vänder sig åt så möts man av dom stirrande hundvalparna. Som om det inte hade räckt med dom stirrande hundvalparna på tapeten, nä, vi var tvungen att smälla upp en bård också, med ännu fler stirrande hundvalpar…

Och så har då äntligen alla möbler kommit på plats i hallen uppe, lite trångt och ganska fullproppat med grejor, men det är ju inte för all framtid, så det kan vi nog leva med…och Grållan ser ut att kunna leva alldeles utmärkt med det, hon hittade en plats direkt där hon slängde sig omkull och somnade på studs…

…och Busan skulle naturligtvis vara med och skruva ner grejor från väggarna…väldigt nyfiken…och VEM är det som visar sin bästa sida??

Riva riva tapeter…Spackla spackla…Tur man har experthjälp…Ooppss, är det sånt som kallas barnarbete…?

Och spacklar man måste man slipa också…utrustad och klar…

*HOST HOST*…Hooooly macaroooonyyy, det vart lite dammigt…*HOST*

Hmmm, har jag missuppfattat det här med att spackla sig…?

Ett tips, ha inte foppatofflor på fötterna när du slipar spackel…

Nu återstår det bara att höra domen från ”min” snickare, om jag har slipat bort allt spackel så jag får göra om hela proceduren, eller om jag klarar mig. Att slipa spackel med maskin var lite som att riva tapeter…hjälp, hur slutar man?!

Nu ska jag krypa i säng och hoppas på att det har slutat klia och skava i ögonen i morgon…skulle nog ha haft ett par snygga brillor också…damm i ögonen…

Till helgen hoppas jag att jag ska kunna börja slänga upp tapeterna, om allt går enligt planerna…och det borde väl vara klart på en sisådär…hmm, en timme kanske

NattiNatti

 

Jag ska måla hela världen lilla mamma

Jag har flyttat och grejat och donat och bubbat och burit och slitit och skruvat och kofotat och hamrat (aj, slog mig på fingret…två gånger ) och irrat hit och irrat dit och irrat fram och irrat tillbaks och rivit tapeter (hjälp, hur slutar man ) och spacklat uppåt och spacklat nedåt och spacklat åt höger och spacklat åt vänster…och nu är spacklet slut och jag är inte färdig…miss i planeringen…det är då man frågar lilla mamma och se det fanns massor att låna där, så jag ska nog kunna bli klar ikväll med spacklingen

  

Lite bilder kommer senare, har inte tid nu, måste ju kvista över till lilla mamma, men först ska jag nog ta mig tid till en promenad, har knappt varit utanför dörren på hela helgen.

På återseende.

Buuhhh

Ikväll vimlar det av vampyrer, spöken och andra läskiga typer ute…det här är en av dom…

  

…och här är Drak-Ulla som jag träffade för ett par år sen…

Mycket skumma typer som sagt var…törs nästan inte öppna dörren när det plingar på…

BUUUHHHHH!!!!!

Jag kan minsann…tror jag

Igår var Emil och jag iväg och köpte nya tapeter till hans rum för jag, moi, me, mamman har nämligen gått och skrävlat om att jag kan minsann rusta Emils rum alldeles själv…jag har aldrig i hela mitt liv satt upp en tapetvåd, så det kan ju bli lite intressant…hmmm…men jag börjar ”enkelt”, det är enfärgade tapeter och såna här moderna quick up eller vad det nu heter, man kladdar i alla fall på limmet direkt på väggen och sen pang upp med tapeten bara…skitenkelt, vad kan gå fel??!

Färgvalet var Emil väldigt bestämd över, favoritfärgen lila naturligtvis och så svart…ehh, kanske blir lite mörkt eller? Nähäpp, inte det, då får det väl bli lila och svart så gossen blir nöjd. Nu blev det inte så väldans mörk lila som jag hade föreställt mig så jag tror det kommer att bli riktigt bra…vad som helst är bättre än dom små gulliga hundvalparna som stirrar på en med stora ögon, som sitter på väggen nu…tapeterna alltså…det var ju gulligt (kan ju iofs diskuteras) när han var bebis, men det var ju liksom nästan NIO år sen…stackars pojk…kan ju sätta spår för resten av hans liv, dom där stora hundvalpsögonen som stirrar på honom vart han än är i rummet. Kanske var därför han var så svår att få och sova när han var bebis…utstirrad…psykad…Vilka hemska föräldrar vi är!!

Ja ja, bara jag har gjort mina förpliktelser på jobbet den här veckan så ska jag sätta igång. Jag hoppas på att jag har lyckats tömma hans rum på möbler och grejor på lördag så kanske jag kan börja riva lite på söndag. Och bilder kommer det under resan, förlåt, rusten menar jag, förhoppningsvis inte på hånskrattande tapetvåder som ligger ihoprullad på golvet nedanför väggen. Dom stirrande hundvalparna ska ni definitivt få se…sen…nu ska jag äta mat och sen betala räkningar och sen…soffan kanske…eller datorn kanske…

Pussokram

Kelsugen

Idag utanför ICA stod det en liten hund fastbunden. Inte nånting konstigt med det, om det inte hade varit för att det var en kelsugen katt som var som tokig i den här hunden. Katten strök sig mot hunden, katten stångades mot hunden, katten ställde sig på bakbenen och tjålade och stångades med hunden. Hunden darrade i hela kroppen och stod blickstilla, om det var av kylan eller om den stackars hunden var alldeles paralyserad av skräck framgick inte…men lite gulligt var det ju

Och jodå, hundar och katter kan ju faktiskt vara kompisar…har jag hört…

Det var…

…den helgen det! Och dåligt med bloggande är det oxå. Ibland är det liksom bara tomt (ja ja, mer tomt än vanligt), och ibland skulle man kunna skriva om vad som helst hur mycket som helst. Men sen går min energi och ”kreativitet” (eller vad man nu ska kalla den) åt till en massa sysslor i hemmet, och det kan man väl tycka att det alltid gör, man är ju aldrig arbetslös när man har barn, gubbe, djur, hus osv. Men det är som jag skrev i nåt tidigare inlägg, jag har börjat vakna upp ur nån dvala som har varat i flera år, känns det som. Jag börjar känna att jag kan få saker gjorda hemma, utan att jag blir alldeles kring kring och smått apatisk. Jag ska inte säga att jag har blivit hyperenergisk och far runt som ett skållat troll och får hur mycket som helst gjort, för då skulle jag ljuga, men jag känner att nåt har hänt, och det till det bättre. Sen säger ju kroppen ifrån mellan varven om jag far runt för mycket, och det har min lilla hjärna lite svårt att förstå, den vill så mycket mer än vad kroppen klarar, så det kommer en del bakslag men dom är inte lika hårda som för några månader sen, så det går ju åt rätt håll i alla fall, fast i snigelfart. Tålamod, finns det ju nåt som heter…

Och jag har inte glömt mitt sista inlägg från semestern, det kommer, när inspirationen flödar.

Nu är det sussadax, så man orkar upp och ut på morgonpromenaden imorgon…kl. 5.20…Jajjamen!!

Natti natti

Bra idé!

Emil kom med en alldeles briljant idé vid matbordet, när vi satt och pratade om den köksrust vi precis har börjat planera (äntligen äntligen ska vi få kasta ut vårat eländiga kylskåp!). Han fick lite bekymmer först och undrade:

- Men, vart ska vi laga mat nånstans när vi rustar köket.

- Det löser vi på något sätt.

- Jag vet! Vi kan åka till mormor och morfar och äta!

- Ha ha, jaså, du tycker det?

- JAA, mormor är ju bara ledig i alla fall.

Ibland får dom små liven sina snilleblixtar, eller hur!? ;)