Nostalgitripp
31 Jul 2009 3 kommentarer
i ♥, Skojsigt Etiketter:1973, nostalgi
Ahh, what a evening!! Vilken kväll, så kul vi hade, vi 73:or som var med. God mat, gott dricka och ett kanonroligt sällskap, jag skrattade så jag fick ont i smilgroparna som jag inte har. Prat om allt möjligt, både tokigt och roligt, och förstås, en hel del gamla minnen, en riktig nostalgitripp. Och det bästa av allt…jag mår hur bra som helst idag!
Ett gäng 73:or…ja, inte skostorlek då…
Å dimman drog in…
Åååhhhh, så roligt jag har!!!!
Och vissa hade dolda talanger, kunde förvandla en tjuga till en skjorta med slips…Coooolt!
Och vad vore en nostalgikväll utan tonårens heliga bibel…
Meeen, nu back to buisness, inte skrapa, men skura staket. Jihoooo…not!
Inte visste jag att…
30 Jul 2009 2 kommentarer
i ♥, Ja vad ska man säga?, Thö fämilli Etiketter:Crocodile Dundee
…Crocodile Dundee bodde hos oss! När flyttade han in?
Hundvakt och färgskrapning
29 Jul 2009 2 kommentarer
i Extreme Homemakeover, Lite av varje Etiketter:Leonberger, skrapa färg
Och hur gick det med vovvarna idag då? Jodå, det gick riktigt bra. Vi hade fått instruktioner att D förmodligen inte skulle äta upp sin mat, eftersom inte matte var hemma, då duger det liksom inte. Mycket riktigt, vi hade upp maten i varsin skål åt dom och ställde ner och sa varsågod, B kastade sig över sin skål och glufsade i sig maten på nolltid, medans D stod och nosade på sin och sneglade lite på oss och såg riktigt skeptisk ut. Efter en liten stund försökte han demonstrativt visa så ointresserad han var av maten, det var i alla fall vad vi skulle tro, han la sig platt på mage framför skålen och skulle minsann inte äta nåt, men det var säkrast att vakta skålen ändå tyckte han. Jag gick fram till honom och klappade honom och pratade lite fjolligt med honom, och vad gör han? Jo, han lyfter på huvudet och stoppar ner nosen i matskålen och slickar lite försiktigt på maten, jag tjålar mera med honom, han tar försiktigt en matbit, mera tjål, mera mat, mera tjål, mera mat…Till sist var skålen tom! Om han åt upp maten i ren förskräckelse av att det stod en kärring på huk brevid honom och pratade fjolligt med honom, eller om det var precis det där han ville för att han skulle äta, ja, det vet jag inte, men det funkade.
Sen hade vi då promenaden kvar, på med kopplen och letade fram ett helt gäng med bajspåsar (med tanke på vovvarnas storlek så behövde vi nog ett par ICA-kassar), snörade på dom nya RollsRoyce skorna ordentligt och så gav vi oss iväg. Vi tog stigen förbi kyrkan och allt gick bra, inga andra hundar eller djur i sikte, D passade på att kissa in kyrkogården lite. Vi fortsatte upp vid skolan och gick sen ner mellan garagen och efter mycket nosande och kissande på buskage och nästan på varann (oj vad mycket det kan lukta överallt, och då måste ju det kissas lite också) så släntrade vi in på vårat område. Vi var nästan hemma, då stöter vi ihop med grannhundarna, A och B…HJÄLP! Vad händer nu då? Blir det till och åka på sulorna (i bästa fall) efter nu eller?! Vi stramade åt kopplen lite och förberedde oss på en åktur, men nej, dom brydde sig inte ett dugg om att det gick två moppsiga hundar några meter framför dom. B och D lunkade snällt vidare och fortsatte nosa och kissa sista biten hem och la sig nöjt på golvet när vi kom in.
”Ska minsann inte äta jag!”
Promenaddax med dom små liven. ”Kom nu då, jag är kissnödig”.
Pjuh, dagens uppdrag slutfört! Och skorna då, hur kändes dom? Nu gick jag ju inte så himla långt, men det jag gick kändes riktigt bra, inga skavsår på den rundan i alla fall. Får bli en längre sväng en annan dag.
RollsRoyce.
Annars idag så har jag skrapat…inte en trisslott som vissa trodde…nä, staketet till altanen. Och tvättat det. Måste målas om…igen…har fått måla om det varje år sen vi byggde det, nu är det sista chansen, blir det inte bra nu (vilket det förmodligen inte blir) så blir det till och riva det nästa år och sätta upp nytt och hoppas på att det blir bättre. Det värsta är att vi har satt upp ett likadant staket på framsidan också, förra året, och den j***a färgen har också släppt! Och det är en annan färg än den vi använt på baksidan, samma färg som vi målat vindskivorna med, så den borde ju tåla väder och vind kan man tycka. Så jag börjar ge upp det här med staket, får f*n sätta upp en mur som är underhållsfri…hm, ser kanske inte så bra ut på en altan…men man slipper surt trä och sur Lena i alla fall 
Skrapa, skrapa, skrapa bort din sura min…
Imorgon blir en bättre dag, inga sura miner, vakna med ett leende, nostalgitripp hos svägerskan på kvällen 
Shopping!!
28 Jul 2009 Kommentera
i Lite av varje, Mitt nya liv, Skojsigt Etiketter:Adidas, hundar, shoppa, skor
Har shoppat idag…Inte en massa onödiga kläder (kan kläder vara onödiga?), inga heminredningsprylar (även om det verkligen skulle behövas), inga blingbling smycken (sånt är alltid kul ju), inga teknikprylar (jag, teknik? Inte teknisk, men kul med teknik när det funkar)…Vad har jag shoppat då?? Jo, förstår ni, jag har shoppat ett par joggingskor, och nu tror ni alla att nu har kärringen blitt galen, ska hon springa oxå??!….Nee, det kommer jag förmodligen inte att göra (kan aldrig vara nyttigt att springa så man inte får nån luft. Har hört att hjärnan behöver syre, och det får den ju inte om man får andnöd!). Promenader! Powerwalks! Nu har jag ett par skor som sitter där dom ska på foten när jag är ute och går, så förhoppningsvis inga skavsår (återkommer om det när jag har provat skorna en längre sträcka än vad jag gick i affären). Det är ett par Adidas (oops, smygreklam) med dämpning både fram och bak (låter som man pratar om en bil…) och dom sitter som gjutna på fötterna och ju mer jag tittar på dom så tycker jag faktiskt mer och mer att dom är ganska snygg oxå, trots att dom inte är svart (Lena + Svart = Sant). Och det gör ju inte saken sämre heller att jag bara betalade 300 kr för dom…fast ordinarie pris var 1100 kr…dom var nedsatta till 800 kr…och jag hade ett presentkort på 500 kr . Känns bra i snåltarmen .
Såå, imorgon ska jag och Jens vara häst…förlåt, hundvakt, och då ska jag inviga mina RollsRoyce-skor, och när vi ska ut och gå med vovvarna kan det vara bra med ett par riktiga skor med BRA MÖNSTER under sulorna… 
. Om alla andra hundar (och andra djur) i Söderfors håller sig undan nån gång mitt på dagen så kanske vi överlever promenaden utan några större skador och blesyrer, och då kanske det kommer en rapport om hur det hela gick, både med djur och skor. Nu är det ju inte så att man riskerar att bli uppätna av dom här vovvarna, nä, dom är hur snälla som helst, men kan bli väldigt nyfiken på andra hundar, eller katter och harar och rådjur också för den delen, och då krävs det ett ordentligt fotfäste och en hel del styrka för att få stopp på ”bestarna”. Hmm, kan bli intressant…
Fortsättning följer…
Mina RollsRoyce-skor…
Skogens guld
27 Jul 2009 2 kommentarer
i Lite av varje, Skojsigt, Thö fämilli Etiketter:Everglades, kantareller, myggmedel
Idag har Mimmi och jag varit ut i skogen ett par timmar och plockat skogens guld, dom härligt gula kantarellerna. Men vi var inte själv i skogen, näh, det var vi och fyra driljarder (eller nåt) myggor, men med rätt myggmedel så behöver man inte bli stucken av dom i alla fall. Och det hade vi, ett supermyggmedel inköpt i Everglades, Florida som skulle hjälpa mot dom mördarmyggor som finns där och som är ett dundermedel mot våra svenska myggor. Det värsta är att det är ett förbaskat dyrt myggmedel för när den här flaskan är slut måste jag ju åka dit och köpa mera…
Hur som helst, myggor eller inte myggor så hittade vi lite svamp, men inte så himla mycket, det blev ca 2,5 liter när dom var rensade och klara för att förvällas. Men egentligen en ganska lagom mängd åt gången, för eländet ska ju rensas när man kommer hem, och det är inte lika kul som att plocka dom. Fast det är ju så himla roligt när man travar omkring i skogen och hittar dom här gula fläckarna och korgen blir tyngre och tyngre, vilken kick. Men det har inte alltid varit lyckade svampplockarturer. Jag och systra mi har kämpat i många år för att hitta dom där små gula prickarna, vi har ägnat många många timmar i skogen, vi har travat fram och tillbaka, upp och ner för stock och sten, hit och dit och kommit hem med några futtiga kantareller som knappt har räckt till en macka i var åt oss. Och när man kommit hem efter en heldag i skogen och vart glad åt dom ynka kantareller man har lyckats hitta, så har man träffat nån som också har varit ut samma dag och plockat typ två ICA-kassar proppfulla med gulingar. OCH VAD GJORDE VI FÖR FEL DÅ??!! Och när man har ägnat en hel dag i skogen och sen lagt sig för att sova på kvällen så har man haft en massa gula prickar framför ögonen när man blundat. Man brukar prata om yrkesskada, jag vet inte vad man ska kalla dessa gula prickar för? Ja, ja, med åren har vårt svampplockande ökat och vi har lyckats hitta såna här stora gula fläckar som man bara hade hört talas om tidigare, och vi har kommit hem med överfulla korgar som man bara hade sett andra göra tidigare och dom här gula prickarna ser jag inte när jag blundar längre efter en dag i skogen. Men jag får fortfarande samma kick när jag hittar kantareller som jag fick då, skillnaden är väl att då tjoade man och skrek ”JAG HAR HITTAT SVAMP!!” och steppade runt lite försiktigt på tå (man fick ju inte kliva på gulingarna) och verkligen visade med hela kroppen så glad man blev, och hittade syster ett gäng var man tvungen att älga dit för att titta på gulingarna. Nu blir jag lika glad, men visar det inte lika fysiskt och behöver inte rusa iväg till mitt sällskap för att se dom svamparna. Jag kanske har blivit vuxen…eller så börjar jag bli en veteran i svampskogen…Neh, tror inte det, det är nog den här tråkiga vuxna som har tagit över.
En mindre gul fläck, men ändå så gul…
Och så här glad blev Mimmi när vi hittade gulingar…
HOLA AMIGOS!!
26 Jul 2009 2 kommentarer
i Allmänt dravel, ♥, Skojsigt, Thö fämilli Etiketter:gift 10 år, Mallorca, semester
Undrar ni vart jag har varit? Tja, jag och Jens tog en sväng till Mallorca bara . Dumpade ungarna hos snälla barnvakter och drog till solen och värmen för att fira våra tio år som gifta, för det är väl värt att firas tycker jag. Vi åkte förra lördagen och kom hem inatt, och är vi inte solbrända och utvilade efter den här resan så kommer vi aldrig att bli det. Vi har inte gjort något annat än att pendlat mellan solsängen och poolen och havet om dagarna, och på kvällarna har vi ätit middag på hotellet som ingick i resans pris och några kvällar har vi tagit taxi till Palma Nova och strosat runt där. En kväll promenerade vi till Magaluff som låg några kilometer från hotellet, men det var ingen WOW-upplevelse. Jo, kanske, om man var 17-20 år och livet gick ut på att supa sig full om kvällar och nätter och sen ligga som ett slakt under ett parasoll (i bästa fall) för att sen börja om på kvällen igen, och sen komma hem till vardagen hålögd, slutkörd och i stort behov av semester (fast det är klart, när man var ung klarade man kanske av en sån resa utan några större krämpor). På vårat hotell bodde det ett gäng engelska unga killar, som nog hade en del hårda fester. En dag när vi hade pressat färdigt i solen och kommit upp på rummet, så stod jag på balkongen och tittade ner mot poolen och på dom som inte hade gett upp än för dagen, och fick se en av dom engelska grabbarna som låg precis nedanför våran balkong. Jag hade sett honom tidigare och han låg fortfarande exakt lika som då, på sidan med engelska flaggan som täcke (man måste vara rejält bakfull och ha en skaplig frossa om man frös i den värmen). Jag började fundera om han levde överhuvudtaget, men efter en stund kom en av hans kompisar och pickade lite på honom och efter ett tag började han visa lite livstecken och till sist satte han sig upp. Dagen efter såg vi honom i foajen, liggandes i en soffa, sovandes. Tuff vecka . Riktigt så tuff vecka har inte vi haft, som sagt. Vädret har varit något varmare än här, ca 35-40 grader i skuggan. Klockan nio i torsdags kväll var det 38 grader, och i fredags kväll kvart över åtta var det 40 grader, så dom långbyxor och tjocktröjor vi hade med oss låg ouppackade i resväskan hela veckan. Vi var himla glada att vi inte hade bokat resa till Rom som vår första plan var. Att gå i en storstad om det var så varmt, vilket risken för, eller chansen eller hur man nu ska se det, var stor vart man än åkte i södra Europa, det hade varit helt olidligt. Näe, så underbart att bara ligga raklång och inte göra så mycket annat än att läsa böcker och hålla reda på när det är dags att vända på sig, och mellan varven glida ner i vattnet för att svalka sig. Det kallar jag semester! Och faktiskt, så har jag också badat i havet, fyra gånger, och vad hände tror ni? Jo, en fisk nafsade på mitt ben! Det är det jag säger, man är som ett dukat smörgåsbord åt dom slemmiga snuskdjuren. Sen kan jag ju också berätta att jag, trots mitt obefintliga bollsinne, lyckades vinna en utmaning som gick ut på att man skulle få i en pingisboll i en liten mugg som var fasttejpad högst upp på en champagneflaska (tom) genom att först studsa den en gång i backen. Vi var fyra stycken som lyckades med det (ingen hade klarat det på två veckor, och nu var vi helt plötsligt fyra), och då var dom ju naturligtvis tvungen att ha en utslagstävling som gick ut på samma sak. Vi missade en gång, vi missade två gånger, och jag satte den på tredje försöket…Jahapp, helt plötsligt hade man vunnit en bolltävling (!) där priset var…en flaska champagne (inte tom)…Jag, vinnare, noll bollsinne och inte speciellt förtjust i champagne, vad var oddsen för att just JAG skulle vinna? Så, på kvällen fick jag, motvilligt kan jag säga, kliva upp på scenen när dom ropade på ILLENA (dom hade lite problem med mitt namn, på dagen hette jag Liana, men på kvällen hade dom döpt om mig till Illena), och med ett påklistrat leende ta emot min flaska champagne inför en stor del av hotellets gäster. Fast jag måste ju erkänna att lite roligt var det, att just jag satte bollen, första gången utan att anstränga mig ett dugg. Jag låg på mage och tog bollen och studsade iväg den, mest för att dom skulle gå vidare till nästa ”offer”, och så blir det mitt i prick, och sen lyckas sätta den en gång till, trots att det blåste lite från sidan och en pingisboll är ju som bekant ganska lätt, inte dom bästa förutsättningarna med andra ord. Ja, man kunde ju inte annat än att skratta. Och champagneflaskan höll under flygresan hem också, får nog bjuda till nån fest nångång med en välkomstdrink innehållande champagne, annars blir den nog aldrig urdrucken. Jag tror att det finns några frivilliga i min omgivning som gärna dricker lite gratis champagne
Lite sammanfattning av vår semester i bilder kommer här…
ADIOS AMIGOS!!
Tisdag = Allsång
14 Jul 2009 2 kommentarer
i Allmänt dravel, Lite av varje Etiketter:Allsång på Bruket, Always on my mind, Elvis Presley, sommar
Tisdagen till ära har vi varit på allsång, och inte vilken allsång som helst. Näh, släng dig i väggen Anders Lundin och Allsång på Skansen, tacka vet jag Allsång på Bruket med Larre, Niklas och co. Vem tusan behöver Måns ”MumsMums” Zelmerlöw, Johan Palm, Carola mfl när det finns sån sång- och musikbegåvning i lilla Söderfors.
Så klart, eftersom vi bor i Sväärjee, så började regndropparna falla precis när allsången skulle dra igång, och eftersom dom flesta tydligen är gjord av socker så åkte det upp paraplyer överallt och sikten blev noll :) Men man hörde ju i alla fall, och det var ju huvudsaken. Nu var det ju inte bara allsång utan också några solister som tog ton, och jag kan inte säga annat än att jag är imponerad av dom som ställer sig upp och sjunger inför ca 150 personer (ja ja, det är lilla Söderfors vi pratar om, och 150-200 personer är MÅNGA i vårat mått mätt…), och att det låter så himla bra dessutom. Vilka begåvningar! Och Mimmi stumpan klarade låten galant, ”Always on my mind”, allt filmat och förevigat, så klart. Varför ska man sluta vara den pinsamma mamman när man en gång börjat, det är min nya image Men jag stod inte längst fram den här gången i alla fall…
Och lagom till Mimmi skulle sjunga så hade solen kommit fram igen, och det blev så där somrigt och härligt igen, med en och annan mygga att slå ihjäl.
Nu hör det ju inte till vanligheten att jag lägger ut kort på andra än på mig, Jens och ungarna (dom åker med som på ett bananskal ), men jag tyckte att ingen skulle ta illa upp här, det är ju bara ryggarna man ser. Det var det somriga och mysiga jag ville visa, med slaggstenshusen som ramar in så fint. Är det trots allt någon som absolut inte vill att det här kortet ska finnas här, skriv en kommentar eller säg till, så tar jag bort det.
Gammelgäddan eller monstergös
14 Jul 2009 Kommentera
i Allmänt dravel Etiketter:badkruka, gammelgädda, monstergös
Med åren har jag blivit mer och mer badkruka, och när jag övergick från att vara blötdjur till att vara badkruka vet jag inte riktig. Förmodligen ungefär samtidigt som när jag övergick från att vara en lekfull ung människa till gammal och tråkig vuxen. Nuförtiden om jag ska bada så är det verkligen tantvarning, först doppar jag tårna och konstaterar att det egentligen är alldeles för kallt, ibland vänder jag redan där och går tillbaka och lägger mig i solen igen. Men dom få gånger jag bestämmer mig för att bada, trots att det är kallt när jag doppar tårna, så går jag motvilligt i, och det går hyfsat bra tills jag kommer så långt som att jag måste doppa magen. Där tar det stopp, och där börjar kärringbadet, blöter händerna och vaskar upp vatten på magen och resten av överkroppen tills jag är alldeles blöt, och trots det så bär det emot att vicka omkull i vattnet. Det är ju sååååå kaaaaallllllt!!! Och det här med att göra pinan kort och bara kasta sig i, det kanske skulle funka, men då finns ju risken att jag förstör frisyren… Men nu har jag förutom kallt vatten och förstörd frisyr, fått ännu en anledning till att inte tycka om att bada, varken i bassäng (jo, det är kallt där oxå) eller i sjön/havet. Det otäcka med att bada i sjön/havet, förutom det kalla mörka vattnet, är att man inte är ensam i vattnet, och då menar jag inte ensam människa, utan ensam levande varelse. Vi badar ju faktiskt i fiskarnas hem! Och en del fiskar kan vara lite väl nyfikna och kanske väldigt hungriga, och kan lätt ta fel på ex. mina små knubbiga vita prinskorvar till tår, eller tycka att dom bleka låren ser smaskiga ut, och liksom bara hugga in. Smörgåsbordet är ju framdukat…Nu kan jag väl inte direkt påstå att jag haft sån närkontakt med någon fisk vad jag kan minnas…Om man inte räknar med dom brun/grå skitäckliga stora fiskarna jag fick ”äran” att träffa på utanför Bahamas kust, dom var stora och dom var hungriga och dom var äckliga. Var tusan fanns dom här färgglada fina fiskarna som man ser i alla naturprogram där dom dyker bland korallrev???…Ahhh, dom brun/gråa skitäckliga fiskarna hade nog ätit upp dom!! Men nu är det ju inte Bahamas jag bor på, men Jörsön är inte långt ifrån kanske, och i älven vet jag att det finns äckliga gäddor, och inte bara små fula, utan riktiga monstergäddor, bevis finns. Och jag vet att det finns gös här, men om det är monstergösar vet jag inte, men det är ju dumt att chansa. Badkrukan stannar!
…Sen finns det ju andra konstiga varelser man kan stöta på i vattnet oxå…
GRATTIS!!!!!!
13 Jul 2009 1 kommentar
i ♥, Thö fämilli Etiketter:födelsedag
Min Älskling, GRATTIS på din födelsedag!!!! Ett år äldre, ett år visare, ett år stelare :) …Eller hur var det nu då, det borde ju JAG veta som har passerat 32 för längesen, och det har man ju fått höra ett antal gånger, ”men jag kommer aldrig i kapp dig!” :) Men du får tänka så här, vilken ooootroooooliiiig tur du har som har en sån klok och vis gammal gumma som leder dig rätt på livets krokiga väg…eller nåt.
Ja ja, det jag ville säga var ju bara GRATTIS Älskling!
SKÅÅÅÅL!!!!
Snart så…. ♥
Visste ni…
10 Jul 2009 1 kommentar
i Allmänt dravel, Ja vad ska man säga?, Skojsigt Etiketter:havet, kolsyra, salt
…att havet är kolsyrat? Jojomen, det är säkert…Eller…var det salt det var…??
Det senaste tyck och tänk